Txokos – ett manligt vattenhål från förtryck under Franco


Txokos är traditionellt manliga miljöer.

Txokos är traditionellt manliga miljöer. (Foto: Zorion)

Txokos är en baskisk gastronomisk sammanslutning där vänner träffas, lagar mat och umgås, och som under Francos diktatur var det enda ställe baskerna lagligen kunde träffas och diskutera politik och samhällsfrågor.

Txoko betyder “hörna” eller “litet ställe” på baskiska – är ett fenomen som sägs ha uppstått redan 1843 i San Sebastián med La Fraternal, när medlemmarna lagade mat tillsammans som alla har betalat solidariskt för. Idag finns det 130 txokos i staden och ungefär 1 500 i regionen med totalt 32 000 medlemmar. Endast de som lagar maten slipper betala för råvarorna, men man shoppar och tillreder måltiden tillsammans. Många gånger medan man sjunger ihop, en viktig del av den baskiska kulturen.

Manlig miljö

Traditionellt var det bara män som fick bli medlemmar, men på senare år har även kvinnor släppts in. Till skillnad från resten av Spanien sägs Baskien vara en matriarkal kultur, och txokos var en sätt för männen att komma ifrån sina kvinnodominerade hem. I de större städerna som San Sebastián och Bilbao är medlemskapet lite av en statussymbol.

En txoko i Baskien.

En txoko i Baskien. (Foto: sarahthai)

Klubbarna uppstod med urbaniseringen och folk ville bevara sammanhållningen även när de flyttat från landet och in till städerna, men idag har de spritts tillbaka ut till landsbygden. Txokos har haft ett avgörande inflytande på det baskiska köket och många rätter har räddats för eftervärlden genom att de har lagats och traderats genom dessa sammanslutningar.

Samtidigt har de varit tillfällen för experiment och mängder av nya rätter och tillagningsmetoder samt information om var de bästa och billigaste råvarorna finns har blivit resultatet. Detta har gjort det baskiska köket både raffinerat och billigt.

Gruppsammanhållning

Gruppen av medlemmar i sammanslutningarna karakteriseras av tillit till varandra, alla har en nyckel, men man kan också bjuda in vänner, och förhållandet mellan antalet medlemmar och inbjudna kan variera stort. Ibland är det bara en enda medlem på plats, som bjudit in det lokala fotbollslaget eller sina kortspelarkompisar. Under Franco-åren 1939 till 1975 var en txoko en av de få ställena man enligt konstitutionen kunde träffas i grupp och diskutera politik, tala baskiska och sjunga baskiska sånger utan statlig kontroll. Ironiskt nog har många txokos idag inskrivet i stadgarna att politiska diskussioner inte är tillåtna, delvis för att undvika kontroversiella ämnen som den separatistiska terrorgruppen ETA.

En txoko i Baskien.

Baskisk txoko. (Foto: Joselu Blanco)

Efter Franco-eran gav man kooperativ som txokos lägre skatter för uppmuntra den demokratiska fostran de ansågs föra med sig. Än idag är La Liga-klubben Atlético de Bilbao ägd av sina klubbmedlemmar och Mondragón är världens största sammanslutning av industriarbetare. Spanska lagar och regler har anpassats för txokos, och hyr man in sig i en restaurang är det tillåtet att röka, till skillnad från andra krogar.

San Sebastián-dagen

Ett par gånger om året är alla medlemmar i en txoko - ibland så många som 80 –  inbjudna för att träffas och lufta problem, men det är sällan alla medlemmar träffas samtidigt. Varje sammanslutning har en föreningsstadga som specificerar maximalt antal medlemmar, hur administration skall gå till, och andra praktikaliteter. Traditionellt slår txokos upp dörrarna för utomstående varje år för San Sebastián-dagen den 20 januari för att fira stadens skyddshelgon, så passa på!

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>